Jag & Nils satt och diskuterade internet häromdagen, om hur sjukt det är egentligen. Det finns så många sociala medier, instagram, facebook, twitter, kik osvosv. Ni vet nog om många fler men dessa är väl de största. Det är sjukt hur mycket mer människor vågar på internet. Jag är en av dem, tror nog att de flesta vågar mer på internet. Man kommenterar och skriver saker som man aldrig skulle våga säga i verkligheten. Inte bara dåliga saker, det kan ju vara sånt som "Shiit vad snygg du är!!". Jag blir superglad när någon kommenterar det här på min blogg eller på instagram, det blir jag verkligen! Men tänk, hur många av oss skulle kunna säga det i verkligheten? Jag säger det till mina närmasta vänner och kanske några "vanliga" vänner, men långt ifrån till alla som jag tycker är snygga, eller har en snygg tröja på sig etc. Samtidigt så är det ju såklart bättre med en komplimang över internet än ingen alls liksom. Men det är ju liite tokigt, om man tänker efter.

 

Sen allt detta med nätmobbning ocoh näthat, men det har så många bloggare redan predikat om så jag tror nog inte att jag behöver säga mer än att det är såklart jättefel och borde elimineras ur denna värld pronto. 

 

En annan grej som är sjukt med internet är att det är så himla lätt att bli känd! Eller nej okej, lätt är det inte, men betydligt mycket lättare än vad det var för kanske 20 år sedan. Man kan bli en känd bloggerska/bloggare, man kan lägga upp en cover på youtube och bli megakänd, man kan göra videos om allt och inget, typ som William Spetz! Han har ju kommit hur långt som helst, har sin egna serie på SVT och grejer. Ett annat exempel är Gina, som började med sin blogg och videoblogg, till stora Melodifestivalen! Det är ju sjukt om man tänker efter, måste vara så himla kul för dem! 

 

Har också flera vänner som hittat sina pojkvänner genom instagram och KIK. Det är ju nästan ännu sjukare. Såklart ska man vara försiktig där så att man inte hamnar med någon som är dålig för en själv, men om man nu råkar träffa någon som verkligen är rätt för en så är det inte sämre än perfekt. Liksom en person man aldrig träffat, men pratar med och sen träffar. Lite omvänd ordning, men är det kärlek så är det kärlek!! Men kära älskade bloggläsare, var försiktga med vem ni pratar med!! ♥

 

Och jag tror att så många tonåringar tror att sitt liv är jätteohändelserikt pågrund av att de läser bloggar där bloggerskan/bloggaren är på event hit och dit, shoppar i stan efter skolan, fikar hela tiden med sin bästavän, är med sin pojkvän/flickvän osvosv, ni vet? Jag brukar tänka så jätteofta, för jag läser överallt typ "har precis varit och gymmat", "ska till älskling nu", "var på en mysig fika efter skolan" och jag ba "HUR FAAN HINNER ALLA OCH VARIFRÅN KOMMER ALLA DESSA ÄLSKLINGAR OCH VARFÖR ÄR JAG SÅ ENSAM????". Hahaha men faktiskt, stanna upp och tänk. Ni är inte ensammare än någon annan i långa loppet tror jag, hihi.